En del av symbolerna är klart lånade från söder. Ibland kan de vara svåra att känna igen och i alla sammanhang får man söka den betydelsebärande linjen och associationen till en känt företeelse. Det är all kunskaps rot att beskriva det okända med det redan kända
binära stavelser, symbollogik, logisk symbol, cypriotiska stavelsealfabetet.
Tidhjul | kalender, båt | fot, våglinje | enskilda 1 | enskilda 2 | bild, ideogram |
Under denna rubrikfinns enskilda symboler som är binära stavelser i det tidiga språket. Man illustrerade dem med något känt eller en logisk symbol där man definiera nånting såsom exempelvis stavelsen A som är noga definierad. A är det verksamma flödet medan E är evigt flöde, abstrakt flöde eller "det andra flödet" när man har två flöden.
I är inflöde och O är verksamt inre flöde eller kraft och U är utflöde. Denna logisk stämmer förvånansvärt ofta i ord med gammalt ursprung. Se även cypriotiska stavelsealfabetet där översta raden är de fem vokalerna där ljudet är definierat utifrån origo eller referenspunkten vid A, E och I
A
Visar flödets minsta del i origo dvs. mellan AN och ANNA. Symbollogik i högre skolan.
AK
"Början till". Man använder en vinkel från den åttakantiga figuren sär detta är en början till fyrkanten enligt logiken. Symbolen används för tidpunkterna mellan dagjämningar och solstånd och då ser man bättre åttakantingen gjort på cirkeln.
AS
Att visa "mellan tumme och pekfinger" är såsom, så mycket som.
AS i EK
BAN
Är en båge av enhetscirkeln man underförstår som "en runda" under året.
BANUR
Även motsatsen gäller UR BAN, vilket förstås är giltigt när man har epagonerna = överblivna eller sjusovardagarna.
EA
ENKI från Sumer eller Ea från Babylonien eller vatten i allmänhet
Svårt att se om detta är triple-våg eller triple-sågtand-linjer. Förmodligen symboliserar det vatten eller den våta säsongen. Sågtandlinjen var vanlig dekor från fjärde årtusendet och till en bit in på bronsåldern.
EK
Hörn eller brytpunkt. Kan jämföras med motsvarande egyptisk symbol där formen säger allt. Roten finns förstås i ordet "eker".
EKKE/KEEK
Möjligen satte man en stolpe eller sten som symbolisk utgångspunkt för rundan. Det är stavelsen KE
EKURKE/ GEUREK
Tid att ge ut.
EKUR/UREK
….
Det är en sumerisk term och var Pegasus. Det var också underjordstempel och är symbolen till höger
Syv sovare
Enligt egyptiska solåret blir fem/sex överskjutande dagar en egen BAN.
ERER och ER
…
Lilla
skålgropen som enhet, infinitiven ER för nuflödet, två gropar är verbet men också mesopotamiska guden ERRE Båda möjligheterna används för att markera att nu börjar det hända saker. Skillnaden mellan ER och GEUD måste bedömas av den relativa storleken inom bilderna. I verkligheten är har den lilla sällan större diameter än 8 centimeter och den större är 9 till 12 centimeter i diameter.
En tidpunkt.
En tidpunkt med GEUD/GYR
ER BAN I PAEK
Banan sätts på här.
ER i NAAK i BAN
Sådden.
ER i EK GA
Symbolen finns även i bl.a. Askum Bohuslän
ER i häl/ halv
ER I KE i UR/URNA
Möjligen är det "Ke i urna". KE är av roten känna och möjligen ett ord KEL för stav man använde att syfta efter. Om GE passar är det förstås "att ge".
Sol och måne
I flera symbolspråk sätter man enskilda begrepp, som annars kan missförstås som på piedestal. I detta fall kan det då vara sol KER och måne GEUD. Vi såg tidigare att lite streck adderas till IPA ,TUPA, HA för att ange perioder av viss verksamhet.
ER i UR
Ska kanske läsas som "i urnan" dvs. stjärnbild och dagjämningspunkt runt 2000 f.Kr., men också normal förvaringsplats för skörd.
ERiKATA
"Är gå i tån". Svårt att säga om TA är symbol eller bild av Jungfruns stjärnbild, men är dock ensbetydande. Höger tå är normalt vårkvartalet.
ER KEREDiUR
En tidpunkt på häll 21 i kvadraten på Ängen, Högsbyn.
På många håll ända sen de första bilderna har man en man i symboliken. Det är förmodligen den kelterna kallar "Han som slår väl" och är Vildmanden i danska riksvapnet numera. På himlavalvet är det Hercules och han var antagligen bra som tröskkarl. I tiden före Urnan symbol för skördetiden dvs. fjärde till tredje årtusende f.Kr. Här menas förstås som ensam figur och denne är från Ängen häll 22, som förmodas vara en tidig kvadrat. Inanna har spridda lår!!!
Men man får se upp kanske man menar "mannen = månen"
ER TUED
ED är i språket det samma som VAD och ett ställe för specifik verksamhet. Tecknas med ett rent streck.
ERiURAK
Symbolen är bredvid SKEF på häll 4 och syftar på nedgången till underjorden.
KU/SU/CU
"Såsom alla vet" är betydelsen i keltiskan och skriv olika beroende på dialekt. Kanske man ibland menar den onämnbara och vid andra tillfällen den underförstådda. KU är förstås roten i nordiska "kunna" och man bör ha i minne att gudar, idoler, vardagstyper var abstraktioner som vi ersatt med ord för varje tillfälle. Samma symbol finns i sumeriskan, men oftast så att centrum är öppet och då pekar ut ENKI/EA som alltings upphov eller kan också vara översta gud AN var andra hälft var KI och ENLIL var kraften "första kärleken" som skilde dem åt. Liknande motiv finns så långt bort som till maorierna på New Zeeland.
KUKU /SUSU
Dessa symboler markerar "höst" på Ronaruddens bondealmanacka. Upprepning betyder i detta fall "andra". Två stora skålgropar används också för vinterns början och associerar då till översvämningen. Finns på en Babylonisk stjärnkarta.
EX eller kryss
I svenskan säger vi kors om det är vinkelrätt och parallellt med referensen. Krysset är en diagonal eller i 45 grader mot referensen. På danska betyder exa /eksa = korsa. Ordet "häxa/ haexa" har korsat en logisk gräns till kunskapen.
EXiLEAK
På himlavalvet är det tidpunkterna februari, maj, augusti och oktober. Här sägs att ett ben är i LEAK dvs. februari. LEAK är ett begrepp vi finner även i keltisk forn symbolik tidsterm
Origo i kvadraten
Här säg "detta är ex i kvadraten" och symbolen pekar på Koschab i Lilla Björn dvs. den användes som polstjärna. Med "kvadraten" menar man tydligen de hela året synliga stjärnorna och då efter en kvadratisk model.
Femton delar
Figuren finns i utkanten av Bondepraktikan och vi kan endast spekulera i om man menade att samhällets odlingslotter var femton. Det något yngre odlingsfältet i Levene, Västergötland kan förstås som att de med stensträngar delade åkrarna var 26 lotter. Till kulturen hör att man lottade eller cirkulerade jorden i rättvisans namn.
FIURiKER
"Eld i grytan/huset" är en möjlig tolkning av denna symbol vid höständan av odlingsormen.
GEUR
GEUR är Gyr på danska. GEUD är Gyden på svenska. Detta är normalt en skålgrop med diameter 9 -- 12 cm som visar man tänker sig att jorden är öppen /öppnar sig.
Andra GEUR
Det är aktion i den verbala formen dvs. fruktbarheten i tillväxten eller förmågan "att ge ut". Men den används exempelvis i Babylonien på höstsidan dvs. innan översvämningsperioden. På himlavalvet är det där vintergatan korsa efter Skyttens stjärnbild.
GEURiBAN / GYR I BANEK
….
Betydelserna bör vara ungefär lika. Osäkert om det finns ett EK i banan till höger.
GEUD i KER
Här är växtkraften innesluten
GEUD ER I URBAN
Ge ut i …
Detta är tydligen inledningen på vinterhalvåret
Hacka?
Halva?
i
I vecket
Fyra kvartal
Arbete = ID
I KER
Vändpunkt
IN / UT
In eller ut beroende på om ingången är med eller motsols.
?????
….
.
KE EK
KE ED/ AD
Kanske ska det läsas GEED dvs. get som var Stenbocken under en tid genom inflytande söderifrån
BAN KE / KE BAN
KE UR KE
KER i KE / KE i KER
KE I KEREK
KE i KER i KE
KE UR AK
???
???
KER
KER kan även betyda KR eftersom man i stavelsespråk lämnar bort obehövliga vokaler. Då blir detta roten i KRETS, KRUM och liknande ord där det är frågan om något krökt eller som krökar sig.
KER i KER / GER i KER
KER_i(n)_KER
I sumeriskan är detta symbol för "källan". Källan kom att bli den viktigaste symbolen in i kristen tid i den keltiska världen. I nordisk symbol är det kanske "andra kvartalet". Skepplandas underfundiga kalenderrad har symbolen som Krokodilens öga och de är antagligen kyndelsmässa och gå-i-jord-man syftar på och vid denna tid var de då i Tvillingens stjärntecken.